Mamma Malin

Jajemen, även vi har julpyntat och myyyst med lite tjuvstart på julmaten och övertrötta barn. Det som slår mig mest är hur firandet var för ett år sen med pappas cancer i centrum av allt, det gör att jag verkligen vill uppskatta allt vi har samtidigt som jag kan känna mig ganska osugen på att fira jul till och från. Ju närmare vi kommer ju mer känslor och minnen är det som rivs upp, det är såna här gånger som jag är extra glad att jag har mina fina ungar som gör det värt att fira ändå. Årsdagen av pappas bortgång kommer alltid infalla i juletid och det medför ju att julen aldrig kommer bli sig riktigt lik igen, men självklart finns det ljuspunkter och vi kommer få fina jular trots allt. Men så här på första årsdagen kommer det nog kännas lite extra i hjärtat. Livet med mina små gör dock att det inte finns så mycket tid att älta, istället tvingas man både på gott och ont att leva i nuet mer än nånsin. Idag har varit en hektisk, härlig, jobbig och mysig dag. Nu håller jag tummarna för lite kvallesömn inatt och att även pappa haft en fin första advent där han är.