Mamma Malin

Idag blir lillsmulan NIO hela månader och har därmed varit på utsidan av magen lika länge som på insidan, förutom att hon ville stanna inne nästan två veckor extra då.

 

Det känns inte längre som att det är en bebis som vi har här hemma utan ett ytterst viljestarkt och aktivt litet barn som hatar att sitta still och älskar att stå eller gå med gåvagn eller med hjälp av två vuxenhänder. Hon är snabb som en liten vessla med sina krypskills som hon arbetat upp under de senaste två månaderna och ska helst vara med och undersöka vad som finns bakom varje stängd dörr/lucka/låda som öppnas. Allt som hittas på golvet eller marken ska smakas på oavsett om det är gräs, grus, leksaker, mat eller nåt annat oidentifierbart. Om hon inte får som hon vill exempelvis krypa ut på balkongen/ner i kattlådan eller inte får leka med roliga sladdar, välta speglar eller annat skoj så blir det HÖGLJUDDA protester, samma sak om mamman skulle råka vända sig om/gå runt ett hörn/lyfta bort barnet från sitt byxben. Pappan är dock också rolig men roligast om mamman inte syns. Andra populära familjemedlemmar är katterna som fortfarande blir magpumpade/luggade/skrikta i örat flera gånger om dagen, trots detta ska de hela tiden fram och stryka sig mot barnet.

 

Att byta blöja och klä på sig är pest och smulan gör varje gång allt för att kämpa emot. Att äta mat funkar okej men roligast är att äta själv, blodpudding, ärtor och smörgåsrån är några av favoriterna. När man ätit färdigt är det också hysteriskt roligt att banka hårt i bordet så att maten flyger åt alla håll alternativt svinga snabbt mot skeden som närmar sig så att den maten också hamnar överallt utom i munnen. Håret har börjat växa så pass att det kan bli lite rufsigt till och med, tänder har vi dock inte sett några ännu. Det tränas för fullt på olika slags joller men hon säger varken mamma eller pappa ännu, hon känner dock igen fler och fler ord.

 

Sömnen har gått lite upp och ner, hon sover i sin egen säng som hon gjort sen hon var ungefär två veckor gammal och senaste veckan har faktiskt nattsömnen fungerat bra. Under senaste månaden har hon gått från två dagsvilor till endast en (och ibland en extra lite kortare) vilket precis börjat fungera hyfsat. Somnar för natten mellan klockan 18:30 och 19:00 efter att ha stökat runt ett tag, äter fortfarande en-två gånger per natt men somnar genast om efter matning och uppstigning sker mellan 04:30 och 07:00.

 

Det står nog inte på nu förrän hon börjar ta sig fram på egna ben utan hjälp vilket vi både ser fram emot och bävar inför, hittills så kan hon resa sig upp utan stöd då och då och står själv i cirka fem sekunder utan att hålla i något.

 

Jag kan nog vid det här laget konstatera att det härmed har blivit mer slitigt att vara hemma än vad det i genomsnitt var att jobba, samtidigt som det är otroligt häftigt att följa utvecklingen hos våran lilla skatt.