/ Elliot 0-6 månader /

Mer om BLW, känner mig frälst!

Jag är så glad att vi bestämde oss för att börja med blw istället för de traditionella pureerna. För att förklara lite närmare så är BLW en metod där barnet äter själv från start men man börjar tidigast vid sex månaders ålder eller när barnet sitter stadigt i stolen och själv kan föra mat till munnen. Sen är tanken att det får ta den tid det tar och barnet bestämmer helt själv i vilken takt matupptrappningen sker och vad som stoppas i munnen. Därmed flaskar/ammar de oftast längre än vad purebarn gör då det tar lite längre tid innan de fixar att äta sig mätta själva. Samtidigt lär sig barnet att hantera bitar i munnen tidigare än annars, man kan säga att de lär sig tugga innan de lär sig svälja istället för tvärt om som det blir med pureer. Självklart kan de sätta i halsen som alla andra barn så man får ju ha lite koll men när de är så små så sitter kräkreflexen längre fram i munnen så de kväljer ganska lätt eller kräks lite om nån matbit kommer för långt bak i svalget som känns läskig. De är mycket duktigare än vad man tror och ibland får man ha lite is i magen och inte se för rädd ut själv.
 
Vi märker redan framsteg och lillen smakar det mesta vi bjuder på med god aptit, nu kan man även höra att han sväljer några tuggor här och där även om cirka 80% av allt han blir serverad fortfarande hamnar på golvet. Det är ju så sjukt smidigt också, han får helt enkelt äta det vi äter fast utan salt om det går (lite salt tror jag faktiskt inte är nån fara). Igår åt han till exempel potatisgratäng och broccoli (vi hoppade över kycklingen till lillebror), potatisgratäng var riktigt mumsigt tydligen, och imorse åt han äggröra och nybakade frallor med smör när vi åt våran supersöndagsbrunch, äggröran älskade han också. Och ikväll åt vi potatismos och laxbiffar, där var moset poppis, speciellt när han fick laddade skedar han kunde äta från själv. Sen är ju frukt otroligt uppskattat också, sött och gott så klart, då sörplar han som om det inte fanns nån morgondag, men än så länge får han bara sörpla på bitar vi håller i.
 
Jag tycker även att han redan kväljer mer sällan nu än i början, det står nog inte på nu förrän han får i sig små portioner, bara han får till snitsen med pincettgreppet. Man märker även att han är van att få något när vi äter för om han inte får det så blir han helt galen även om han nyss klämt i sig en flaska ersättning. En sista positiv sak jag kom att tänka på också är ju att han kommer garanterat kunna äta själv vid förskolestart även om han måste börja förskola redan vid ett år.
 
Jag tror helt enkelt att vi hittat våran grej...
 
 
/ Elliot 0-6 månader /

Fredagsopepp

Idag ser jag ut så här...
 
 
Detta är ett direkt resultat dels av otillräcklig nattsömn sedan cirka mitten av 2012 och dels av senaste nattens sönderhackade sömn på grund av:
  1. Två hostiga och snoriga barn (hej kommande halvår fullt av sjukdomar!)
  2. Bebis med feber
  3. Tvååring som råkade ta fel på natt och dag
Har försökt väcka hjärnan och kroppen till liv med hjälp av lite vitaminer i form av spenatsmoothie och grönt te liksom för att väga upp för intaget av kokosbollar efter träningen igår. Det går sådär. Det regniga vädret och de sjuka barnen gör det dock mer troligt att dagen fortsätter i sockrets och tv:ns tecken. Resten av dagen kommer spenderas med att googla symptom på rs-virus...
 
 
 
Hittills är dock sjuklingarna vid gott mod
/ Elliot 0-6 månader /

Ensamma hemma

Det kändes ovanligt tyst och lite tomt här hemma efter att vi lämnat stora barnet på föris för första gången på över tre veckor. Samtidigt har det varit skönt att bara kunna ta det lugnt här hemma utan att behöva aktivera nån precis hela tiden, än så länge är lillebror mer än nöjd över att få titta på när jag äter eller hänger tvätt, men snart blir det väl ändring på det. Han är en hejare på att sitta upp och greja med saker nu, och allt han kommer åt ska så klart stoppas i munnen. Gamla antilop-stolen är numera perfekt i korta stunder så att även den minsta familjemedlemmen kan få komma upp i våran höjd.
 
Nu sover båda kidsen efter hämtning av den stora, verkar varit en hård första dag, gissar att det kommer dröja till efter sommaren innan hon klarar sig utan middagsvilan på förskolan och det är väl helt okej. Det drygaste är att jag inte vet hur jag ska frakta den lilla fram och tillbaka när jag måste ha med sovvagnen. Även om jag vågade lämna den där så går det inte när smulan sover stenhårt vid varje hämtning, trots att vi bor ett stenkast från förskolan så börjar lillbrorsan bli lite tung att bära i mjukliften samtidigt som jag drar vagnen med en sovande storasyster i. Får väl slänga ner honom i varukorgen eller nåt, den är ju ändå ganska rymlig.
 
Nej nu måste jag försöka få liv i barnet så att vi kan fika lite...
 
 
 
Vad vi har gjort idag = ingenting...