Mamma Malin

Nytt barnmorskebesök idag, 38 fulla veckor har jag nu gått och går alltså in i vecka 39 imorgon. Allt såg bra ut med bebis, mamman däremot hade lite lågt blodvärde. Visst är man trött men det är ju liksom lite svårt att urskilja vad som är vad nu för tiden. Bebis ligger fortfarande rörlig men så länge huvudet är neråt så är jag glad, har svårt att tro att han skulle ha plats nog för att göra nån kullerbytta vid det här laget.

 

Magen är stooor och bebisen är stooor, precis alla rörelser han gör i magen gör ont vid det här laget. Det är fötter och rumpa som trycker sig mot revbenen, händer och axlar mot min höftben och ett huvud som pressar sig neråt och trycker på kissblåsa och alla nerver och därmed orsakar de härliga ilningar jag så väl känner igen sen förra gången. Hur jag än sitter så hänger liksom magen ner i knät eller ännu längre så att man måste sitta bredbent som en...ja nånting. I princip alla kläder är för korta eller för små, sömnen är kass och blivande storasyster vaknar okristligt tidigt varje morgon. Idag har hon i alla fall varit på föris, allt gick bra igår när jag lämnade henne nästan hela dagen så vi provade samma koncept idag igen, tack och lov! Själv låg jag på soffan och försökte ta igen mig lite.

 

Är så sjukt less på det här nu, vill bara ha ut ungen så jag kan få tillbaka en hel och fungerande kropp igen och kunna gå ner all jäkla vikt så man orkar nånting. Ser så mycket fram emot att kunna gå långa promenader igen och så småning om kunna få tillbaka lite kondis och styrka, för nu känner man sig mest som en stor degklump i för små kläder. Det sjukt att rumpan kan växa nästan lika mycket som magen under en graviditet, snacka om att kroppen sparar ALL energi den kan. Inte känns det värt det att sluta med godis nu på slutet heller när det är cirka det enda man har som piggar upp lite för tillfället. Jaja, bara ett och ett halvt år kvar till man är sig själv igen om det blir som sist.

 

Färdiggnällt...nu tar vi helg!